Världshaven

Världshaven

Huvudbibliotekets höstutställning

Tillsammans täcker världshaven 71 % av jordens yta (81 % på södra halvklotet, medeldjupet är 3729 meter. Tidiga insatser inom havsforskningen gjordes av Gustaf Ekman (1852-1930) och Otto Pettersson (1848-1941), som tillsammans genomförde en detaljerad studie av Östersjöns botten.

Oceanografiska institutet i Göteborg grundades 1938 av Otto Petterssons son Hans Pettersson (1888-1966). Han ledde 1947-1948 Albatross-expeditionen, som undersökte bottensediment och förekomsten av radioaktivitet i världshaven. Marin kemi är sedan flera år ett vitalt forskningsområde vid Chalmers och Göteborgs universitet.

Den amerikanska marinbiologen Rachel Carson (1907-1964) varnade 1951 med boken The Sea Around Us (Havet) för den snabbt ökande miljöförstöringen i haven, en bok som 1962 följdes av Silent Spring (Tyst vår), två tillsammans starkt ljudande väckarklockor.

Flera internationella överenskommelser har inriktats mot att hindra fortsatta katastrofer i världshaven, både i fråga om miljöföroreningar och överfiskning.

Utställningen visar ett urval böcker och publikationer, som behandlar olika aspekter på världshaven.

                                                                        Jan Hult - maj 2002

Bibliotekshistoria

Bibliotek i dåtid, nutid, framtid

En sommarutställning i juni, juli, augusti

 

I början av 200-talet f.Kr. grundades ett stort bibliotek i Alexandria i Egypten. Det kom att rymma över en halv miljon bokrullar, innan de flesta förstördes vid en brand år 48 e.Kr. Under 2002 kommer ett nytt stort Alexandriabibliotek att invigas.

Före Gutenberg var böcker oerhört dyrbara, och i de medeltida universitetens bibliotek var de därför ofta fastkedjade vid läspulpeter och hyllor.

 

Från ett medeltida bibliotek

Med folkskolans införande i Sverige 1842 ökade läskunnigheten mycket snabbt, och folkbibliotek började införas i många städer och byar i landet. Det Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg, invigt 1897, var Sveriges första folkbiblioteksbyggnad.

 

Att skapa biblioteksbyggnader har ofta lockat framstående arkitekter. Internationellt känt är Stockholms Stadsbibliotek (1928) skapat av Gunnar Asplund (1885-1940).  

Chalmers Huvudbibliotek (1961) är ett verk av
Melchior Wernstedt (1886-1973), professor i arkitektur vid Chalmers.

Av varje i Sverige tryckt skrift skall, sedan 1661, ”pliktexemplar” sändas till Kungl. Biblioteket (KB) i Stockholm och några andra arkivbibliotek. Motsvarande lagar gäller i de flesta andra länder. 

Det moderna forskningsbiblioteket är direkt uppkopplat till databaser och andra vetenskapliga bibliotek i hela världen.                                                  

Texten sammanställd av Jan Hult i juni 2002

                                                         

    

Skiftet från en pappersbaserad informationsförsörjning till en elektronisk är mycket tydlig på biblioteken. I en värld där fysiska exemplar spelar en allt mindre roll har biblioteken på mycket kort tid kunnat tillgängliggöra stora mängder information.  Där Chalmers bibliotek för 20 år sedan hanterade runt 250 000 fysiska enheter i sitt system kan vi idag tillhandahålla information om mer än 500 miljoner verk och åtkomst till mer än 160 miljoner. Dessa är tillgängliga dygnet runt oavsett bibliotekets öppettider.

                                                                                                                       Daniel Forsman, juni  2011 

"Sök i Chalmers biblioteks samlingar"

 

Hugo Hammar

Hugo Hammar 1864 – 1947

   

Hugo Gillis Hammar föddes på Öland, tog studenten i Kalmar och gick sedan två år som plåtslagerielev vid Kockums varv i Malmö. Höstterminen 1885 antogs han som elev vid Kungl. Skeppsbyggeriskolan i Göteborg. Den överfördes två år senare till Chalmers, och så kom Hugo Hammar att 1888 bli den förste som tog examen som skeppsbyggnadsingenjör från Chalmers.

Hans första arbete, som plåtslagare och senare som ritare vid ett brittiskt varv, följdes av sex år i USA med konstruktionsarbete för marinfartyg. År 1896 återvände han till Göteborg för anställning vid Lindholmens varv. Tio år senare köpte han, tillsammans med en kollega, Göteborgs Mek. Verkstad, som 1917 bytte namn till Götaverken.

 

Pansarskeppet Sverige, sjösatt 1915, blev ett elddop för varvet. Under första världskriget byggdes tankfartyg och dieselmotorer. Götaverken blev, under Hammars ledning Sveriges största skeppsvarv. Han tog initiativet till Statens Skeppsprovningsanstalt SSPA vid Chalmers.

Som en av Sveriges stora industrimän valdes han till ledande poster, bl.a. i Verkstadsföreningen och Industriförbundet. Politiskt var han liberal och tog tidigt ställning mot nazismen.

publicerad 1945

Hugo Hammars memoarer, Från Ölands Alvar till livets (1937) och Som emigrant i USA (1938), kompletterades 1994 av den postumt utgivna I den svenska sjöfartsnäringens tjänst (red. Lars Olsson). 

Texten sammanställd av Jan Hult.