Bibliotekshistoria

Bibliotek i dåtid, nutid, framtid

En sommarutställning i juni, juli, augusti

 

I början av 200-talet f.Kr. grundades ett stort bibliotek i Alexandria i Egypten. Det kom att rymma över en halv miljon bokrullar, innan de flesta förstördes vid en brand år 48 e.Kr. Under 2002 kommer ett nytt stort Alexandriabibliotek att invigas.

Före Gutenberg var böcker oerhört dyrbara, och i de medeltida universitetens bibliotek var de därför ofta fastkedjade vid läspulpeter och hyllor.

 

Från ett medeltida bibliotek

Med folkskolans införande i Sverige 1842 ökade läskunnigheten mycket snabbt, och folkbibliotek började införas i många städer och byar i landet. Det Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg, invigt 1897, var Sveriges första folkbiblioteksbyggnad.

 

Att skapa biblioteksbyggnader har ofta lockat framstående arkitekter. Internationellt känt är Stockholms Stadsbibliotek (1928) skapat av Gunnar Asplund (1885-1940).  

Chalmers Huvudbibliotek (1961) är ett verk av
Melchior Wernstedt (1886-1973), professor i arkitektur vid Chalmers.

Av varje i Sverige tryckt skrift skall, sedan 1661, ”pliktexemplar” sändas till Kungl. Biblioteket (KB) i Stockholm och några andra arkivbibliotek. Motsvarande lagar gäller i de flesta andra länder. 

Det moderna forskningsbiblioteket är direkt uppkopplat till databaser och andra vetenskapliga bibliotek i hela världen.                                                  

Texten sammanställd av Jan Hult i juni 2002

                                                         

    

Skiftet från en pappersbaserad informationsförsörjning till en elektronisk är mycket tydlig på biblioteken. I en värld där fysiska exemplar spelar en allt mindre roll har biblioteken på mycket kort tid kunnat tillgängliggöra stora mängder information.  Där Chalmers bibliotek för 20 år sedan hanterade runt 250 000 fysiska enheter i sitt system kan vi idag tillhandahålla information om mer än 500 miljoner verk och åtkomst till mer än 160 miljoner. Dessa är tillgängliga dygnet runt oavsett bibliotekets öppettider.

                                                                                                                       Daniel Forsman, juni  2011 

"Sök i Chalmers biblioteks samlingar"

 

Hugo Hammar

Hugo Hammar 1864 – 1947

   

Hugo Gillis Hammar föddes på Öland, tog studenten i Kalmar och gick sedan två år som plåtslagerielev vid Kockums varv i Malmö. Höstterminen 1885 antogs han som elev vid Kungl. Skeppsbyggeriskolan i Göteborg. Den överfördes två år senare till Chalmers, och så kom Hugo Hammar att 1888 bli den förste som tog examen som skeppsbyggnadsingenjör från Chalmers.

Hans första arbete, som plåtslagare och senare som ritare vid ett brittiskt varv, följdes av sex år i USA med konstruktionsarbete för marinfartyg. År 1896 återvände han till Göteborg för anställning vid Lindholmens varv. Tio år senare köpte han, tillsammans med en kollega, Göteborgs Mek. Verkstad, som 1917 bytte namn till Götaverken.

 

Pansarskeppet Sverige, sjösatt 1915, blev ett elddop för varvet. Under första världskriget byggdes tankfartyg och dieselmotorer. Götaverken blev, under Hammars ledning Sveriges största skeppsvarv. Han tog initiativet till Statens Skeppsprovningsanstalt SSPA vid Chalmers.

Som en av Sveriges stora industrimän valdes han till ledande poster, bl.a. i Verkstadsföreningen och Industriförbundet. Politiskt var han liberal och tog tidigt ställning mot nazismen.

publicerad 1945

Hugo Hammars memoarer, Från Ölands Alvar till livets (1937) och Som emigrant i USA (1938), kompletterades 1994 av den postumt utgivna I den svenska sjöfartsnäringens tjänst (red. Lars Olsson). 

Texten sammanställd av Jan Hult.

                                                                                                           

Glaciärer i dåtid och nutid

För den som inte tröttnat på vintern finns nu en utställning om glaciärer på huvudbiblioteket. Fram till sista mars går det att ta del av den på plats. 

Vad är en glaciär? 

En glaciär definieras som en årligen ackumulerad och omsatt massa av is och snö som är satt i rörelse, antingen internt eller glidande, av sin egen tyngd.  Glaciärer utgör jordens största resurs av sötvatten och den näst största ansamlingen av vatten efter oceanerna. Enkelt uttryckt uppstår glaciärer ofta i berg eller polartrakter av att snö samlas och inte hinner smälta undan, varvid den lägger sig lager på lager. Av sin egen tyngd omvandlas snön till is av trycket och slutligen nås en kritisk massa då isen sätts i rörelse.

Illustrationen visar hur glaciäris bildas

Tio procent av jordens landareal täcks av glaciärer med en sammanlagd yta av ca 33 miljoner kvadratkilometer, varav 91 procent finns i den antarktiska inlandsisen. Tre fjärdedelar av jordens färskvattenresurser finns som fruset vatten i våra glaciärer. Volymen utgör mindre än två procent av jordklotets totala vattenförråd, men skulle om isarna smälte innebära en höjning av världshavens yta på ca 70 meter. Under den senaste istiden var närmare en tredjedel av jordens nuvarande landyta täckt av glaciäris, och den efterföljande isavsmältningen ledde till att världshavet steg ca 120 meter.

Glaciären Eyjafjallajökull på Island

Glaciärer lämnar tydliga spår efter sig i landskapet. Den glaciala erosionen är mycket påtaglig i bergsområden, där dalglaciärer och nischglaciärer utformar ett alpint landskap med skarpa bergseggar oh U-formiga dalar. De stora inlandsisarnas eroderande effekt överdrivs däremot ofta. Kalla, bottenfrusna glaciärer befrämjar inte den glaciala erosionen. Det lösa bergartsmaterial som glaciären för med sig bildar vid direkt avlagring från isen olika typer av morän.

Moränavlagringar

Många glaciala landskapsformer är knutna till moränavlagringarna. Under en dynamisk glaciär kan ett strömlinjeformat landskap bildas, ofta med långsträckta, mjukt formade kullar, drumliner. Ändmoräner och sidomoräner är ryggformer som bildas vid iskanten. Småkullig dödismorän uppstår i den bortsmältande glaciärens kvarlämnade isrester. Det material som hamnar i glaciärens smältvattensflöde avlagras i älvsystemen som isavlagringar eller förs vidare ut i sjöar och ishavsområden.

Vill du veta mer?

På Chalmers bibliotek finns massor av material om glaciärer.

Se ett klipp från dokumentärfilmen Chasing Ice, som visar scener från en kalvning av en glaciär, det vill säga när isen sätts i rörelse så isberg eller block av is släpps i vattnet.

Ett femton minuter långt föredrag från National Geographic om glaciärer finns att lyssna och se på här.

Läs på Wikipedia om glaciärer.

För frågor om utställningen är du välkommen att kontakta Svante Strand.  

Ivar Tengbom (1878-1968)

Huvudbiblioteket har just nu en utställning om den svenske arkitekten Ivar Tengbom, känd för att bland annat ha ritat Stockholms konserthus, Svenska institutet i Rom och Tändstickspalatset i Stockholm. 

Ivar Tengbom studerade vid Chalmers och på Kungliga konstakademien som han lämnade 1901 med kunglig medalj. Därefter följde studieresor till Danmark 1903 och Frankrike 1905-06. Från 1906 hade Tengbom eget arkitektkontor. 1916-20 var han professor vid konsthögskolan, och 1924-36 generaldirektör och chef för byggnadsstyrelsen. Tengbom var preses i konstakademien 1943-53 och slottsarkitekt vid Stockholms slott 1922-58 och Drottningholms slott 1922-59.

Tillsammans med kompanjonen Ernst Torulf deltog Tengbom åren 1903-12 i en rad tävlingar som betydde genombrottet för nationalromantiken, bland annat Engelbrektskyrkan 1906, andra pris Borås rådhus 1907 och Högalidskyrkan 1911 där de segrade.

Stockholms konserthus

1920 vinner han tävlingen om Stockholms konserthus. Konserthuset som uppfördes 1924-26 var en manifestation för den nya klassicismen i Sverige vid denna tid, internationellt uppmärksammad som Swedish grace.

Tändstickspalatsets entré

Följande år var Tengbom flitigt anlitad.  Han ritade flera byggnader för Stockholms enskilda bank (1915), Handelshögskolan (1925) och Tändstickspalatset för finansmannen Ivar Kreuger (1928). I början av 1930-talet hade han liksom kollegan Gunnar Asplund svängt över till en stram funktionalism, där Esselte-huset vid Vasagatan (1928-34), City-palatset vid Norrmalmstorg (1930-32), Himmelfärdskyrkan i Höganäs, tobaksmonopolet vid Maria Bangata (1917-22) samt Åtvidabergshuset (1942-44) gäller som främsta exempel. 

Bland övriga verk märks; två högreståndsvillor i Diplomatstaden i Stockholm (1914-19) och Spenshults sanatorium i Halland (1913). 1917 slutfördes byggnationen av Bolltorps sanatorium utanför Alingsås, ritat på uppdrag av Älvsborgs landsting. Även Svenska institutet i Rom (1938-41), Värmekyrkan i Norrköping, och en byggnad i kvarteret Kåkenhus i Norrköpings industrilandskap och vattentornet i Sundbyberg hör till Tengboms verk. 

Bonnierhuset

Ett av hans sista stora arbeten var Bonnierhuset i Stockholm som han genomförde tillsammans med sonen Anders Tengbom efter första pris i arkitekttävlingen 1937. 1947-49 genomförde han en stor omgestaltning av Skara domkyrka, där ett genomgripande tema var att inredningsdetaljer från olika epoker skulle komplettera och samspela med varandra i kyrkorummet. Detta i bjärt kontrast till den tidigare historicerande traditionen, bl.a. representerad av Helgo Zettervall.

Ivar Tengbom invaldes 1925 som ledamot av ingenjörsvetenskapsakademien, och promoverades 1957 till teknologie hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola.

Källa: Wikipedia. 
För frågor om utställningen är du välkommen att kontakta Svante Strand.